År nittonhundraåttiotre i staden Öregrund
jag träffa en Ggräsöfiskare hans namn var Vesterlund
En flaska hembränt Vesterlund tog fram och korka av
när han gick i lä till Öregrund för en storm på Ålands hav
När flaskan den var tom på stund jag sade sanna ord
du kära broder Vesterlund vi går till stadens krog
Där vinden blåser kärleksfull vår längtan blev ej lång
när Hasselbackens krog var full av kvinnor och vin å sång
Bland bord och flaskor glas och vin vi styrde fram vår kos
när Vesterlund med skådad min fick syn på en roslagsros
Och Vesterlund han vinkade när han mot henne styr
och hennes ögon blinkade så klart som Örskärs fyr
Och Vesterlund han svängde om i krogens bleka sken
när åtta Forsmarksbusar kom och lade krokigt ben
Och Vesterlund han snavade uti musik och sång
kom an my boys han svarade och sen var allt i gång
Och Vesterlund han vitnade han slogs som aldrig förr
hans rygg och bringa liknade en snedhängd lagårds dörr
Och blad och blommor slokade på stadens vackra krog
och Öregrund det kokade när Vesterlund han slog
Här gällde mer än seger här gällde liv och död
i åtta busars läger brann stridens heta glöd
I saligt rus hans smocka ljöd som blixt från himlapäll
och snus och brännvinsflaskor flög det var en lördagskväll
Men Vesterlund han tar han ger han stog han tog han gav
när vredens herrar tittar ner med storm på Ålands hav
Och storm och vågor pinade kring fiskaren Vesterlund
och kvinnor dom skrek och dom grinade i staden Öregrund
Men snart sutto åtta bleka män i ring kring samma bord
och lyssna till Gräsöfiskaren som talte Herrans ord
De höja sina stop dom log mot fiskaren Vesterlund
en skål för Hasselbackens krog och en skål för Öregrund
År nittonhundraåttiotre i staden Öregrund
jag träffa en gräsöfiskare hans namn var Vesterlund
En flaska hembränt Vesterlund tog fram och korka av
när han gick i lä till Öregrund för en storm på Ålands hav
Evald Mattsson