Mobergs John lutar den kvällströtta kinden
där Järnboden sträcer sin vitnande skrud
svartklädda gluggarna spelar med vinden
Järnboden kläder sig grann som en brud
när Mobergs John slumrar i drömmarens rike
är Järnboden grann som en brud
Mobergs John stänger sitt drömmande öga
vänder på mullbänken läppjar en stund
blyxter som vanligt mot himlarnas höga
där lyr Järnbovikens steniga grund
där lyr Järnboviken i drömmarens öga
visar sitt steniga grund
Chvviotkostymen är blank som en spegel
chevreaukängan far över stockar å sten
rocken den flaggar så grann som ett segel
bruksjäntan följer på brunbrända ben
vindarna leka händerna smeka
följer på brunbrända ben
Dansen går vild över åkrar och slogar
bruksjäntan drar med sin vindlande sång
ut över storbrukets milsvida skogar
i drömmarens rike med Mobergsjohn
yr liksom strömmen len liksom drömmen
dansar med Mobergs John
Kyrkklockan ringer och bruksklockan svarar
med Lindemans andar som går där omkring
till midsommardansen till lövprydda salar
där storbrukets jäntorna dansar iring
ropena skallar kring ringmärkta tallar
jäntorna dansar ikring
Slumrar gör dansen och slumrar gör sången
Mobergs John vaknar vid Järnbodens knut
borta är jäntan hans ungdom är gången
nattsvarta gluggarna leka titt ut
borta är jäntan borta är sången
luckorna leka titt ut---------E M